Är 78,7 just idag och jag känner mig så
Jävla stolt ändå. Fan vad jag kämpat!
Javisst. Jag skulle ju hålla mig till ämnet, och jag skulle ju må BRA nu. Men faktum är att ikväll mår jag blä, jag vet inte vad det beror på och jag känner mig Lost!
Ingen jättelätt kombination, har varit och är en jättekamp med tiderna, inte äta samtidigt som dryck, inte vänta för länge och vara så hungrig så man äter för snabbt hela tiden, alkoholen, onyttigt?! Ja, det är absolut en utmaning och jag vill påstå att det är en av få saker jag ser fram emot när semestern är slut, att komma in i rutiner med mat igen.
Annars är hållet betydligt bättre. Jag har lite känningar ibland men inte alls som för några dagar sen, peppar peppar. Stygnen läker fint, men kliar, så det är en pärs att låta bli kliandet. Annars har jag ätit bra och introducerat mig själv även för lax och lite pasta den här veckan. Det går bra tycker jag, men jag är inte alltid säker på att jag är mätt och även om jag äter sakta så hinner jag ibland inte med, så att jag känner mig istället jättemätt. Inte så att jag behöver lägga mig eller så, men att jag känner att det nu var i mesta laget.
Jag måste komma igång lite mer med motionen också, men har varit ute en gång denna veckan och det blir troligtvis en tur även idag. Jobbandet har gått bra (började ju i tisdags) men jag har variit helt slut när jag kommit hem, så därav ingen ork till motion utan snarare direkt i säng.
Men jag tycker det mesta går åt rätt håll, jag lär mig om mig själv, utmanar mig med lite saker nu och då, och stressar inte med maten på jobbet som jag annars ibland gjort, utan jag behöver den där halvtimmen helt enkelt.
Just ätit biffar och avokado och har tråkigt. Hade gärna varit hemma för där finns alltid något att pila med, men hinner inte hem mellan. Blä.
Ja, nu har jag kört rätt hård LCHF i drygt tre veckor, förutom i lördags, då jag klämde flera kokosbollar. Samt har druckit en del rött vin, men det får man ju faktiskt göra enligt dem. Idag åt vi också soppa på rotsaker och det är ju gränsfall eftersom det ej är över jorden-grönsaker. Men tror det finns värre saker att synda med. Men detta eviga dåliga samvete, vet inte hur jag ska hantera det, samt att det knappast underlättar att hålla dieten. Nåja, jag kämpar på. Snart väga mig igen, men misstänker att det är den där tiden på månaden strax och vill inte att det ska påverka resultatet, så att jag blir felaktigt besviken, därför väntar jag. Heja mig!
Kör väl rätt stenhårt på det nu och det går okej, 106,5 vägde jag i söndags i alla fall. Vi får väl se. Jag har en remiss till sjukhuset för operation om ca tre månader, så jag ger verkligen järnet nu, för om jag fram till dess kan gå ner en del på egen hand så kanske jag inte gör den. Vi får se. Jag bestämmer mig inte förrän jag ska in för operation, beroende på hur det går med viktnedgången nu. Önska mig lycka till.
To be continued...
Men jag ska inte ge upp. Hade en helg med mycket skitmat nu, delvis pga att jag blev lite nedstämd, men nu är det nya friska tag som gäller!
Det ska bli bra, tror jag. Och envis tänker också jag vara, så får vi se vem som vinner, jag eller vågen.
Ikväll ska jag prova en fiskgratäng med spenat och parmesanost samt grädde. Mums!
Motivationen är fortfarande på topp!
Är i alla fall nöjd med helheten, för jag bjöds även på fika idag och tog endast kaffe, så när jag syndar, så syndar jag i varje fall på "rätt sätt".
Köpte ett måttband igår förresten och ska mäta mig och skriva in måtten här, men det blir inte idag.
Jag kommer nog aldrig bli något träningsfreak, men nu har jag bestämt mig, det BLIR en promenad idag. Ingen supersnabb eller superlång sådan, men ändå, en promenad. Känner mig jätteinspirerad nu när vågen visar neråt!
Hejja, hejja!